Snart middag.
Middagen i ugnen. Kycklinggratäng m bacon. Disken i maskinen. Bänken avtorkad. En tvätt snurrar i badrummet.
Nu fattas bara familjen.
Filoran har varit på bio med kusinen i dag. Jag längtar efter att få höra hur hon haft det. Hon har bara varit på bio en gång tidigare. Jag är lite petig med vilka filmer jag tycker passar en 4-åring. Det är däremot inte faster. Det mamma inte får veta förrän det är försent, kan mamma inte hindra. Hon har säkert haft jättekul.
Filuren har lärt sig nypas med tårna. Ännu en färdighet att praktisera på sin ömma mor. Vi måste ha glömt att tala om för honom att det är vintertid. Han vaknade 04.45 i morse. Det var då jag upptäckte att han kan nypas med tårna.
I morgon är det maskerad. Filoran ska vara pippi i full mundering. Till Filuren blir det budgetvarianten: troll. Jag har just slaktat en orange tröja. Vax i håret och fräknar på näsan. Han kommer att bli så söt.
Nu fattas bara familjen.
Filoran har varit på bio med kusinen i dag. Jag längtar efter att få höra hur hon haft det. Hon har bara varit på bio en gång tidigare. Jag är lite petig med vilka filmer jag tycker passar en 4-åring. Det är däremot inte faster. Det mamma inte får veta förrän det är försent, kan mamma inte hindra. Hon har säkert haft jättekul.
Filuren har lärt sig nypas med tårna. Ännu en färdighet att praktisera på sin ömma mor. Vi måste ha glömt att tala om för honom att det är vintertid. Han vaknade 04.45 i morse. Det var då jag upptäckte att han kan nypas med tårna.
I morgon är det maskerad. Filoran ska vara pippi i full mundering. Till Filuren blir det budgetvarianten: troll. Jag har just slaktat en orange tröja. Vax i håret och fräknar på näsan. Han kommer att bli så söt.
omak på skönhetssalong
I dag har jag låtit mig luras att ta en ansiktsbehandling av en representant för ett visst märke av hudprodukter. Om man köpte tre produkter, var behandlingen gratis.
Det var verkligen det roligaste jag varit med om på mycket länge. Kvinnan som utförde behandlingen, samtidigit som hon prisade de fantastiska produkterna, var hysterisk kul. Problemet ( för henne inte för mig) var bara att hon inte hade en aning om hur rolig hon var. Kvinnan ville ha mig att köpa en "flygvärdinnespray". Denna spray skulle jag ha på mitt skrivbord på jobbet. När jag kände att luften blev för torr, skulle jag spraya mig med den i ansiktet. Bara det var ju jättekul men när hon sedan beskrev hur mina arbetskamrater skulle komma springande när de kände den obeskrivligt underbara doften och utropa "vad är det där? Den doftar underbart! Var har du köpt den?", så höll jag på att bryta ihop fullständigt. Jag låg där, under en varm handduk, med fuktmask i ansiktet och bomulstussar över ögonen och fick nypa mig i benen för att inte börja gapskratta. Tårarna brände under bomullen.
Det mest roliga med henne var att hon tog sitt arbete och nödvändigheten av produkterna hon sålde på blodigt allvar. Hon förstod väl ganska snabbt att jag är en basic-tjej, men det var helt ok enligt henne. Hon förstod att jag inte var mogen för några komplicerade produkter. Enligt henne var det viktigt att man såg till varje enskild person och just hennes individuella behov och önskemål. Det värmde i hjärtat.
Jag köpte naturligtvis tre produkter (dock inte flygvärdinnesprayen). Faktiskt så var rengöringen och fuktkrämen riktigt sköna. Det var inte billigt, men så roligt som jag hade under den där halvtimmen har jag inte haft på länge.
Det var verkligen det roligaste jag varit med om på mycket länge. Kvinnan som utförde behandlingen, samtidigit som hon prisade de fantastiska produkterna, var hysterisk kul. Problemet ( för henne inte för mig) var bara att hon inte hade en aning om hur rolig hon var. Kvinnan ville ha mig att köpa en "flygvärdinnespray". Denna spray skulle jag ha på mitt skrivbord på jobbet. När jag kände att luften blev för torr, skulle jag spraya mig med den i ansiktet. Bara det var ju jättekul men när hon sedan beskrev hur mina arbetskamrater skulle komma springande när de kände den obeskrivligt underbara doften och utropa "vad är det där? Den doftar underbart! Var har du köpt den?", så höll jag på att bryta ihop fullständigt. Jag låg där, under en varm handduk, med fuktmask i ansiktet och bomulstussar över ögonen och fick nypa mig i benen för att inte börja gapskratta. Tårarna brände under bomullen.
Det mest roliga med henne var att hon tog sitt arbete och nödvändigheten av produkterna hon sålde på blodigt allvar. Hon förstod väl ganska snabbt att jag är en basic-tjej, men det var helt ok enligt henne. Hon förstod att jag inte var mogen för några komplicerade produkter. Enligt henne var det viktigt att man såg till varje enskild person och just hennes individuella behov och önskemål. Det värmde i hjärtat.
Jag köpte naturligtvis tre produkter (dock inte flygvärdinnesprayen). Faktiskt så var rengöringen och fuktkrämen riktigt sköna. Det var inte billigt, men så roligt som jag hade under den där halvtimmen har jag inte haft på länge.
Älska lika men olika.
När jag skrivit mitt förra inlägg började jag tänka på det här med att älska sina barn lika mycket.
Jag älskar mina barn olika. Jag älskar deras olika egenskaper och jag älskar dom på olika sätt. Kärlek kan, i min värld, inte värderas i mängd. Eller kan den det? Finns det en viss bestämd mängd kärlek per person att fördela mellan människor? I så fall minskar ju kärleken till varje individ, ju fler personer man älskar. Det tror inte jag på. Jag tror att man som förälder måste våga älska sina barn olika. Att älska dem för vilka de faktiskt är. För mig handlar det om att se barnet. Att se det unika i just det barnet. Jag tror att barn känner sig älskade först när de känner sig sedda.
Jag älskar mina barn olika. Jag älskar deras olika egenskaper och jag älskar dom på olika sätt. Kärlek kan, i min värld, inte värderas i mängd. Eller kan den det? Finns det en viss bestämd mängd kärlek per person att fördela mellan människor? I så fall minskar ju kärleken till varje individ, ju fler personer man älskar. Det tror inte jag på. Jag tror att man som förälder måste våga älska sina barn olika. Att älska dem för vilka de faktiskt är. För mig handlar det om att se barnet. Att se det unika i just det barnet. Jag tror att barn känner sig älskade först när de känner sig sedda.
Kärlek
Filuren sover middag i min säng. Han somnade, efter en hel del busande, i sin egen säng men nu har han hamnat i min. Han är så go min Filur. Han älskar verkligen med hela sitt väsen. Den kvinna är inte född som inte charmas av glimten i hans mörka ögon.
Filoran är mer reserverad. Hennes känslor får man locka fram med löften om varsamhet och respekt. Jag känner igen mig i henne. I bland så mycket att det skrämmer mig. Jag känner det hon känner.
Jag måste påminna mig själv att hon inte är jag. Att hon inte alls kommer att falla i samma gropar eller bestiga samma berg som jag. Vi förstår varandra, jag och Filoran. Vi älskar varandra men inte utan komplikationer. Jag känner att jag kommer att måsta vårda vår relation ömt om jag ska få lov att vara det stöd för henne som jag vill vara genom livet. Min fina tjej.
Jaha
Filuren är sjuk och jag är hemma från jobbet igen. Jag vägrar stressa upp mig.
Däremot är jag lite nervös för anställningsintervjun som jag ska gå på i morgon. Jag har varit väldigt ambivalent, men nu har jag bestämt mig för att jag verkligen vill ha jobbet. Nu hoppas jag att dom vill ha mig. Jag är mer än väl kvalificerad, men eftersom jag söker jobbet internt finns det andra aspekter som kan sätta käppar i hjulet. Jag vet att ledningen helst ser att jag stannar där jag är just nu. Man anser att det vore det bästa för verksamheten i stort. Jag tycker att jag borde ha en möjlighet att utvecklas, utan att behöva byta arbetsgivare. Det som retar mig mest är att jag behövs på min nuvarande tjänst mest därför att man anställt en chef som behöver mycket stöd. Detta stöd förväntas jag ge henne, utan att få så mycket som ett erkännande i utbyte. Man kallar det för att värna om arbetsgruppens stabilitet, men alla vet vad det egentligen handlar om.
Så, nu hoppas jag att jag ändå ska få den nya tjänsten. Det är ett helt annat slags arbete och jag tror att det är mindre stressigt än det jag har nu. Dessutom kommer det antagligen finnas möjlighet att, periodvis, arbeta en del hemmifrån. Det skulle vara skönt. Det skulle vara bra för vår familj.
Däremot är jag lite nervös för anställningsintervjun som jag ska gå på i morgon. Jag har varit väldigt ambivalent, men nu har jag bestämt mig för att jag verkligen vill ha jobbet. Nu hoppas jag att dom vill ha mig. Jag är mer än väl kvalificerad, men eftersom jag söker jobbet internt finns det andra aspekter som kan sätta käppar i hjulet. Jag vet att ledningen helst ser att jag stannar där jag är just nu. Man anser att det vore det bästa för verksamheten i stort. Jag tycker att jag borde ha en möjlighet att utvecklas, utan att behöva byta arbetsgivare. Det som retar mig mest är att jag behövs på min nuvarande tjänst mest därför att man anställt en chef som behöver mycket stöd. Detta stöd förväntas jag ge henne, utan att få så mycket som ett erkännande i utbyte. Man kallar det för att värna om arbetsgruppens stabilitet, men alla vet vad det egentligen handlar om.
Så, nu hoppas jag att jag ändå ska få den nya tjänsten. Det är ett helt annat slags arbete och jag tror att det är mindre stressigt än det jag har nu. Dessutom kommer det antagligen finnas möjlighet att, periodvis, arbeta en del hemmifrån. Det skulle vara skönt. Det skulle vara bra för vår familj.
Fulblogg
Mest för att ha något att skriva, tänker jag nu redogöra för det senaste dygnet i all dess vardaglighet*
07.30: uppstigning. Jag har min sovmorgon på lördagar. B gick upp med Filuren 05.30.
08.00: Frukost
09.30: Avfärd till Täby Centrum för inhandlande av presenter till veckans bägge jubilarer.
10.00 -11.30: Shopping och fika med två bindgalna, men ändå rätt trevliga, barn. Filoran hittade en liten skattkista med döskallar på inne på Indiska som hon blev helt kär i. Till det inhandlades matchande strumpor och en t-shirt till Filuren. Till svärfar köptes det en fleecejacka och min pappa får, som vanligt, en bok.
12.00: lunch, bestående av uppvärmda pizza-rester. Vi måste vara världens sämsta föräldrar.
12.30-14.15: Filuren sover middag, Filoran kollar på Byggare Bob, B surfar, jag surfar och pratar i telefon med bästeM
14.50: Promenad hem till Farmor och Farfar. Filuren lyckas nästan dränka sig själv i en vattenpöl. Det krävs en hel del våld för att få honom att fortsätta promenaden. Vid det laget är han dyngsur.
15.10-18.00: Middag hos svärföräldrarna med faster och kusiner. Filuren ikläs ett par lila, lite utställda, byxor, eftersom hans jeans behöver torkas. Han är väldigt snygg.
Filoran och kusinen leker demonstration. Det ser väldigt roligt ut och låter enormt mycket. Vad får dom allt ifrån? Promenad hem med magen full av chilenska delikatesser, oxfilé och tårta. B har druckit en halv flaska vin och en konjak. Han är lite berusad. Filoran stannar kvar en stund och leker med jämnåriga kusinen.
18.15: Filuren kollar på Bolibompa. Jag hänger tvätt. B går och handlar.
18.30: Filoran kommer hem, skjutsad av faster.
19.00: Välling och pyjamas för Filuren och Filora.
19.30: Sängång för Filuren
20.00: Sängång för Filoran, som somnar under vardagsrumsbordet medans jag och B kollar på Cuplings**.
20.15: Jag och B sitter framför tv:n och kollar på inspelade avsnitt av "24".
20.30: Filoran kommer upp och klagar på att det kliar på rumpan. När vi tittar ser vi stora röda utslag på skinkorna. Jaha, nu blir det till att ringa VC och kräva en allergiutredning. Vi smörjer med supersalvan som funkar på allt och Filoran kan somna om.
21.15: Jag vaknar i soffan. 24 är visst inte så himla spännande längre.
21.20: Tandborstning och sänggång. B sitter uppe en stund till.
21.30:*** Jag somnar, lyssnandes på Nessers "Skuggorna och regnet".
21.30 - 05.20: Jag sover. Vilka drömmar jag haft i natt! Det är nog nikotinplåstret.
05.20: Jag hämtar Filuren som ligger i sängen och skriker.
05.20-05.50: Försöker få Filuren att förstå att det är natt fortfarande. Han ligger i vår säng och klappar mig på kinden. Det är ganska gulligt, ända tills han övergår till att se hur långt upp i min näsa han kan stoppa sina pekfingrar.
05.50: Fixar välling åt Filuren, som sitter i sin stol vid köksbordet och kollar Barbapappa på min bärbara. Själv sätter jag på ett nytt nikotinplåster och tar mig en balja kaffe.
07.00: Filoran vaknar och gör oss sälskap i köket.
08.15: I skrivandes stund leker Filoran med sin käpphäst och Filuren tränar tacklingar på min 60-talsbyrå i Ek.
* Lite speciellt är det ändå, eftersom det är mitt första rökfria dygn.
** Jag sa ju att vi är världens sämsta föräldrar.
***Här har jag svårt att redogöra för den exakta tidpunkten. Jag gissar helt enkelt.
07.30: uppstigning. Jag har min sovmorgon på lördagar. B gick upp med Filuren 05.30.
08.00: Frukost
09.30: Avfärd till Täby Centrum för inhandlande av presenter till veckans bägge jubilarer.
10.00 -11.30: Shopping och fika med två bindgalna, men ändå rätt trevliga, barn. Filoran hittade en liten skattkista med döskallar på inne på Indiska som hon blev helt kär i. Till det inhandlades matchande strumpor och en t-shirt till Filuren. Till svärfar köptes det en fleecejacka och min pappa får, som vanligt, en bok.
12.00: lunch, bestående av uppvärmda pizza-rester. Vi måste vara världens sämsta föräldrar.
12.30-14.15: Filuren sover middag, Filoran kollar på Byggare Bob, B surfar, jag surfar och pratar i telefon med bästeM
14.50: Promenad hem till Farmor och Farfar. Filuren lyckas nästan dränka sig själv i en vattenpöl. Det krävs en hel del våld för att få honom att fortsätta promenaden. Vid det laget är han dyngsur.
15.10-18.00: Middag hos svärföräldrarna med faster och kusiner. Filuren ikläs ett par lila, lite utställda, byxor, eftersom hans jeans behöver torkas. Han är väldigt snygg.
Filoran och kusinen leker demonstration. Det ser väldigt roligt ut och låter enormt mycket. Vad får dom allt ifrån? Promenad hem med magen full av chilenska delikatesser, oxfilé och tårta. B har druckit en halv flaska vin och en konjak. Han är lite berusad. Filoran stannar kvar en stund och leker med jämnåriga kusinen.
18.15: Filuren kollar på Bolibompa. Jag hänger tvätt. B går och handlar.
18.30: Filoran kommer hem, skjutsad av faster.
19.00: Välling och pyjamas för Filuren och Filora.
19.30: Sängång för Filuren
20.00: Sängång för Filoran, som somnar under vardagsrumsbordet medans jag och B kollar på Cuplings**.
20.15: Jag och B sitter framför tv:n och kollar på inspelade avsnitt av "24".
20.30: Filoran kommer upp och klagar på att det kliar på rumpan. När vi tittar ser vi stora röda utslag på skinkorna. Jaha, nu blir det till att ringa VC och kräva en allergiutredning. Vi smörjer med supersalvan som funkar på allt och Filoran kan somna om.
21.15: Jag vaknar i soffan. 24 är visst inte så himla spännande längre.
21.20: Tandborstning och sänggång. B sitter uppe en stund till.
21.30:*** Jag somnar, lyssnandes på Nessers "Skuggorna och regnet".
21.30 - 05.20: Jag sover. Vilka drömmar jag haft i natt! Det är nog nikotinplåstret.
05.20: Jag hämtar Filuren som ligger i sängen och skriker.
05.20-05.50: Försöker få Filuren att förstå att det är natt fortfarande. Han ligger i vår säng och klappar mig på kinden. Det är ganska gulligt, ända tills han övergår till att se hur långt upp i min näsa han kan stoppa sina pekfingrar.
05.50: Fixar välling åt Filuren, som sitter i sin stol vid köksbordet och kollar Barbapappa på min bärbara. Själv sätter jag på ett nytt nikotinplåster och tar mig en balja kaffe.
07.00: Filoran vaknar och gör oss sälskap i köket.
08.15: I skrivandes stund leker Filoran med sin käpphäst och Filuren tränar tacklingar på min 60-talsbyrå i Ek.
* Lite speciellt är det ändå, eftersom det är mitt första rökfria dygn.
** Jag sa ju att vi är världens sämsta föräldrar.
***Här har jag svårt att redogöra för den exakta tidpunkten. Jag gissar helt enkelt.
Tillbaks till livet
Jag lade ner bloggandet under några dagar när det enda dagarna bestod av var ett torkande, snytande och tröstande.
Nu är äntligen Filoran frisk. I dag fick hon gå i väg och träffa sina älskade kompisar för första gången på en vecka. Det var en mycket nöjd 4-åring som gav sig iväg ut i höstrusket. Filuren var också mycket nöjd. Han trivs ändå bäst när han har storasyster omkring sig.
Jag har även hunnit vara på jobbet hela två dagar denna vecka. I går gjorde jag riktigt bra ifrån mig på jobbet. Det var skönt att få klappa sig själv på axeln och känna att jag faktisk är ganska bra på det jag gör. Att chefen råkade vara närvarande gjorde inte saken sämre.
I dag ville jag åka till IKEA med bästeM. Jag har stora planer på att byta färger i sovrummet. Nu går rummet i vitt och blekblått. Jag vill byta ut det blå mot brunt och kanske bryta av med lite turkost*. Nu kan inte bästeM följa med. Jag kan ju naturligtvis åka själv, men det är inte lika roligt. Jag såg framemot en redig genomgång av hela varuhuset med paus för lunch i restaurangen tillsammans med bästeM. Jag vill köpa nya sängkläder, kuddar, och kanske nya skärmar till lamporna. Jag ska köpa ett överkast av bästeM, som har lyckats samla på sig lite för många.
I helgen ska både min pappa och svärfar firas. Dom fyller år med en dags mellanrum. Vi har inte köpt några presenter ännu. Vad köper man till män i pensionsåldern som inte önskar sig någonting? Lika svårt varje år.
Nu är äntligen Filoran frisk. I dag fick hon gå i väg och träffa sina älskade kompisar för första gången på en vecka. Det var en mycket nöjd 4-åring som gav sig iväg ut i höstrusket. Filuren var också mycket nöjd. Han trivs ändå bäst när han har storasyster omkring sig.
Jag har även hunnit vara på jobbet hela två dagar denna vecka. I går gjorde jag riktigt bra ifrån mig på jobbet. Det var skönt att få klappa sig själv på axeln och känna att jag faktisk är ganska bra på det jag gör. Att chefen råkade vara närvarande gjorde inte saken sämre.
I dag ville jag åka till IKEA med bästeM. Jag har stora planer på att byta färger i sovrummet. Nu går rummet i vitt och blekblått. Jag vill byta ut det blå mot brunt och kanske bryta av med lite turkost*. Nu kan inte bästeM följa med. Jag kan ju naturligtvis åka själv, men det är inte lika roligt. Jag såg framemot en redig genomgång av hela varuhuset med paus för lunch i restaurangen tillsammans med bästeM. Jag vill köpa nya sängkläder, kuddar, och kanske nya skärmar till lamporna. Jag ska köpa ett överkast av bästeM, som har lyckats samla på sig lite för många.
I helgen ska både min pappa och svärfar firas. Dom fyller år med en dags mellanrum. Vi har inte köpt några presenter ännu. Vad köper man till män i pensionsåldern som inte önskar sig någonting? Lika svårt varje år.
Skärpning!
Jag läser igenom vad jag skrivit de senaste dagarna och inser att jag är väldigt gnällig. Jag är förkyld, barnen är sjuka, B är borta, jag är trött, jag går upp tidigt, jag har det stressigt på jobbet ....bla...bla.
Det är ju så att jag vill ge mig själv en utskällning. Jag säger ofta att jag har svårt för gnälliga människor. Det är ju sorgligt att jag själv då ska vara värsta gnällspiken.
Därför ska jag nu göra en sådan där lista. En lista där man räknar upp 3 eller kanske 5 saker som man är tacksam för. Eftersom det här är helt nytt för mig så går jag ut lite försiktigt med en 3-punkts lista. Ok, här kommer den:
- Mina vackra, smarta, roliga underbara barn
- B
- Att det är höst, min favoritårstid
Sådär, det gjorde ju inte ett dugg ont. Jag har faktiskt några fler punkter, men dom spar jag till nästa gång.
Det är ju så att jag vill ge mig själv en utskällning. Jag säger ofta att jag har svårt för gnälliga människor. Det är ju sorgligt att jag själv då ska vara värsta gnällspiken.
Därför ska jag nu göra en sådan där lista. En lista där man räknar upp 3 eller kanske 5 saker som man är tacksam för. Eftersom det här är helt nytt för mig så går jag ut lite försiktigt med en 3-punkts lista. Ok, här kommer den:
- Mina vackra, smarta, roliga underbara barn
- B
- Att det är höst, min favoritårstid
Sådär, det gjorde ju inte ett dugg ont. Jag har faktiskt några fler punkter, men dom spar jag till nästa gång.
Rapport från sjukstugan
I morse fick vi i alla fall sova till 05.50, sedan tyckte Filora att det var dags att stiga upp. Filuren höll med henne. Söndagar har B sovmorgon och han sover fortfarande.
Jag ska vara hemma med barnen i morgon och måste därför åka iväg och jobba i dag. Det beror på att jag var tvungen att åka hem tidigare i fredags när Filora blev sjuk och inte hann skriva klart det som skulle skrivas.
Om jag har riktigt stor tur hinner jag stanna och handla på Coop på vägen hem. Lycka.....
Vilket liv man har. Verkligen värt att blogga om.
Jag ska vara hemma med barnen i morgon och måste därför åka iväg och jobba i dag. Det beror på att jag var tvungen att åka hem tidigare i fredags när Filora blev sjuk och inte hann skriva klart det som skulle skrivas.
Om jag har riktigt stor tur hinner jag stanna och handla på Coop på vägen hem. Lycka.....
Vilket liv man har. Verkligen värt att blogga om.
Stackars Filora
Hon är verkligen sjuk. Feberrosiga kinder och blanka ögon. Hon vill inte ens ha sitt lördagsgodis. Då vet man att det är illa. B har inte kommit hem från jobbet ännu. Han ringde och sade att han troligtvis inte behöver jobba i morgon i alla fall. Det var tur, jag vet inte om jag hade orkat en dag till.
Min förkylning vill inte ge med sig och jag vill bara sova hela tiden.
Filuren är pigg i alla fall. Lite för pigg, tycker både jag och Filoran.
Min förkylning vill inte ge med sig och jag vill bara sova hela tiden.
Filuren är pigg i alla fall. Lite för pigg, tycker både jag och Filoran.
Tidig morgon
Filuran vaknade strax före 5. Hon gick till toaletten och satt sedan och ropade för full hals att det var för mörkt. Detta väckte naturligtvis filuren och nu har vi alla varit uppe en halv arbetsdag redan.
Båda barnen har alltid varit väldigt morgonpigga. Allt efter klockan 6 betraktas som bonus.
Dagarna blir så långa när man kliver upp klockan 5. Särskilt när man vet att man måste vara hemma hela dagen. Mamma kommer hit en sväng snart. Kanske kan jag övertala henne att passa barnen så att jag kan åka och handla. För fem år sedan trodde jag aldrig att jag skulle tycka att storhandla ensam är en vardagslyx. Att i lugn och ro gå och botanisera bland frysdiskarna på Coop. Hinna tänka efter innan jag lassar ner varorna i kundvagnen. Komma hem med det som jag faktiskt åkte i väg för att handla.
I dag gör jag återigen en nystart med viktväktarna. Jag är så trött på mig själv... Tänk att det ska vara så svårt att göra något bra för sig själv. Vad beror det på?
Båda barnen har alltid varit väldigt morgonpigga. Allt efter klockan 6 betraktas som bonus.
Dagarna blir så långa när man kliver upp klockan 5. Särskilt när man vet att man måste vara hemma hela dagen. Mamma kommer hit en sväng snart. Kanske kan jag övertala henne att passa barnen så att jag kan åka och handla. För fem år sedan trodde jag aldrig att jag skulle tycka att storhandla ensam är en vardagslyx. Att i lugn och ro gå och botanisera bland frysdiskarna på Coop. Hinna tänka efter innan jag lassar ner varorna i kundvagnen. Komma hem med det som jag faktiskt åkte i väg för att handla.
I dag gör jag återigen en nystart med viktväktarna. Jag är så trött på mig själv... Tänk att det ska vara så svårt att göra något bra för sig själv. Vad beror det på?
Ahh, det var skönt!
Hemma igen efter en härlig tur med min bästa bästeM. Vi var i Kista centrum. BästeM plöjde igenom reagalgarna som vanlig, men hittade inget som lockade. Hon påstår att tights är inne igen. För att övertyga mig visade hon stolt upp ett par inne på Lindex. Tightsen på Lindex hänger tillsammans med pensionärstrosorna i en sektion som heter "form och funktion". Hm, jag vet inte om jag är helt övertygad...
Jag hittade en fin grön tröja och en bh. Man kan aldrig få för många bh.
Vi åt indiskt och avslutade med kaffedrink och glass. Härligt med lite lyx!
Kista centrum är, som BästeM påpekade, som ett casino. Det finns inga klockor och tiden står liksom still.
BästeM och jag skulle bli bra sambos, konstaterades på Åhlens. Oj, vad fint vi skulle ha det hemma!
När jag kom hem låg barnen redan och sov. Jag ska pussa lite på dom innan jag lägger mig.
Nu är det "Mitt stora feta grekiska bröllop" på tv. Den är mysig.
Jag hittade en fin grön tröja och en bh. Man kan aldrig få för många bh.
Vi åt indiskt och avslutade med kaffedrink och glass. Härligt med lite lyx!
Kista centrum är, som BästeM påpekade, som ett casino. Det finns inga klockor och tiden står liksom still.
BästeM och jag skulle bli bra sambos, konstaterades på Åhlens. Oj, vad fint vi skulle ha det hemma!
När jag kom hem låg barnen redan och sov. Jag ska pussa lite på dom innan jag lägger mig.
Nu är det "Mitt stora feta grekiska bröllop" på tv. Den är mysig.
Bästa, bästeM
En sann vän vet när man behöver släpas bort från familjens febriga famn en fredagkväll för lite mat och, om jag har tur, lite IKEA shopping.
Tack!!!!!!
öaslkdu
Tack!!!!!!
öaslkdu
Som sagt...
Filoran hade inte feber i morse. Både jag och B drog en lättnadens suck. Vi hade inte ens orkat ta "vem är viktigast på jobbet" diskussionen i går kväll.
När jag sedan sitter i samtal på jobbet får jag beskedet att Filoran har feber och behöver hämtas. Vilken dålig mamma jag är! Sedan fick jag prata med sjuklingen och hon sade att hon mådde dåligt, men hon ville inte bli hämtad innan hon lekt klart. Filuren sover middag just nu och jag blir uppringd när han har vaknat, så att jag kan hämta hem sjuklingen och huliganen.
Detta blir då tredje helgen på rad, som någon i familjen är sjuk. Jag blir galen! Ännu en helg när videon går varm och saften flödar.
I dag blev jag kallad till intervju gällande en ny tjänst som jag har sökt. Det ska bli spännande. Jag är inte helt säker på att jag vill ha jobbet, men det är alltid roligt att få komma till intervju. Det jobbet är troligtvis mindre stressigt än det jag har i dag, men å andra sidan kanske det blir trist om det är för lugnt. Kanske är det bäst att varva ner lite nu, när barnen är så pass små. Det går ju alltid att byta jobb senare.
Det är svårt att få pusslet att gå ihop. Bitarna passar liksom inte riktigt med varandra. Jag känner att jag vill så mycket.
Jag vill vara världens bästa mamma
Jag vill vara världens bästa på mitt jobb
Jag utveckla och utvecklas
Jag vill ha tid till familjen
Jag vill ha tid till mig själv
Hur gör man?
När jag sedan sitter i samtal på jobbet får jag beskedet att Filoran har feber och behöver hämtas. Vilken dålig mamma jag är! Sedan fick jag prata med sjuklingen och hon sade att hon mådde dåligt, men hon ville inte bli hämtad innan hon lekt klart. Filuren sover middag just nu och jag blir uppringd när han har vaknat, så att jag kan hämta hem sjuklingen och huliganen.
Detta blir då tredje helgen på rad, som någon i familjen är sjuk. Jag blir galen! Ännu en helg när videon går varm och saften flödar.
I dag blev jag kallad till intervju gällande en ny tjänst som jag har sökt. Det ska bli spännande. Jag är inte helt säker på att jag vill ha jobbet, men det är alltid roligt att få komma till intervju. Det jobbet är troligtvis mindre stressigt än det jag har i dag, men å andra sidan kanske det blir trist om det är för lugnt. Kanske är det bäst att varva ner lite nu, när barnen är så pass små. Det går ju alltid att byta jobb senare.
Det är svårt att få pusslet att gå ihop. Bitarna passar liksom inte riktigt med varandra. Jag känner att jag vill så mycket.
Jag vill vara världens bästa mamma
Jag vill vara världens bästa på mitt jobb
Jag utveckla och utvecklas
Jag vill ha tid till familjen
Jag vill ha tid till mig själv
Hur gör man?
Inte mer sjukdom nu!
Filoran kändes varm i kväll. Jag känner hur stressen kommer rusande. Jag kan inte vara hemma från jobbet i morgon. Jag ska täcka upp för en kollega som tagit en välförkänt ledig dag, jag ska skriva en himla massa som jag skjutit upp hela veckan, jag ska ha ett möte som jag missade i tisdags därför att jag själv var hemma, jag ska ringa driljoners samtal..........andas....andas. Drar mig till minnes att jag började den här bloggen med att deklarera att jag skulle tillåta både mig själv och de andra medlemmarna i familjen att bli sjuka utan att flippa ur totalt. Jag är inte viktigare på jobbet än hemma!!!!!!!
B har också jättemycket just nu och han var hemma med Filuren flera dagar förra veckan.
Det är så hemskt att jag just nu är mer bekymrad över hur Filorans eventuella sjukdom påverkar mitt arbete, än jag är över hur hon faktiskt mår. Det är något grundläggande fel i den prioriteringen!! Jag måste byta jobb. Jag behöver ett arbete där det inte märks om jag är där eller inte. Finns det?
Filuren är som ett plåster på mig på kvällarna nu. Filora sa att det såg ut som om Filuren var kär i mamma när han satt alldeles stilla en lång stund och pressade sin kind emot min. Filora är inte kär, varken i mamma eller pappa. Hon bara tycker om oss, så det så. Man får nöja sig med det lilla.
B har också jättemycket just nu och han var hemma med Filuren flera dagar förra veckan.
Det är så hemskt att jag just nu är mer bekymrad över hur Filorans eventuella sjukdom påverkar mitt arbete, än jag är över hur hon faktiskt mår. Det är något grundläggande fel i den prioriteringen!! Jag måste byta jobb. Jag behöver ett arbete där det inte märks om jag är där eller inte. Finns det?
Filuren är som ett plåster på mig på kvällarna nu. Filora sa att det såg ut som om Filuren var kär i mamma när han satt alldeles stilla en lång stund och pressade sin kind emot min. Filora är inte kär, varken i mamma eller pappa. Hon bara tycker om oss, så det så. Man får nöja sig med det lilla.
Min tid
Barnen ligger i sin sängar och nu börja min tid. Tid som jag själv förfogar över. Tyvärr tillbringas större delen av den tiden framför tv:n. Så lär det bli också i kväll. Jag måste ju se i alla fall andra halvan av matchen.
I dag hade vi roligt på jobbet. Under ett möte fick en kollega*ett sådant häftigt skrattanfall att hon var tvungen att lämna rummet. När hon samlat sig något kom hon in igen. Efter 30 sekunder började hon återigen skratta och fick springa ut. Det var ett sådant härligt skratt, ett skratt som liksom fick sitt eget liv och inte kunde kontrolleras. Till slut skrattade alla och vi gick sedan hela dagen omkring med ett fniss precis på ytan.
Det är svårt att blogga när det blir mål hela tiden...
I kväll valde Filora att läsa saga för mig, istället för tvärt om. Hon läste "Så gör prinsessor". Den var bättre i hennes version. Framför allt var avsnittet om prinsessan och draken mycket mer spännande.
I dag hade vi roligt på jobbet. Under ett möte fick en kollega*ett sådant häftigt skrattanfall att hon var tvungen att lämna rummet. När hon samlat sig något kom hon in igen. Efter 30 sekunder började hon återigen skratta och fick springa ut. Det var ett sådant härligt skratt, ett skratt som liksom fick sitt eget liv och inte kunde kontrolleras. Till slut skrattade alla och vi gick sedan hela dagen omkring med ett fniss precis på ytan.
Det är svårt att blogga när det blir mål hela tiden...
I kväll valde Filora att läsa saga för mig, istället för tvärt om. Hon läste "Så gör prinsessor". Den var bättre i hennes version. Framför allt var avsnittet om prinsessan och draken mycket mer spännande.
Vi har spelat spel också. Filora vann. Först över B och sedan över mig. Hon var mycket nöjd. Filuren hjälpte till att bada spelpjäserna i mitt vattenglas.
BästeM har varit på anställningsintervjuer i dag. Tänk att hon snart är vuxen med ett riktigt arbete**... Tiden går så fort. När BästeM har blivit rik på sitt braiga jobb, ska vi resa utomlands. Jag hoppas att hon blir rik fort.
Nu gjorde Henke mål. Jag måste gå och titta.
öslkdiwse
BästeM har varit på anställningsintervjuer i dag. Tänk att hon snart är vuxen med ett riktigt arbete**... Tiden går så fort. När BästeM har blivit rik på sitt braiga jobb, ska vi resa utomlands. Jag hoppas att hon blir rik fort.
Nu gjorde Henke mål. Jag måste gå och titta.
öslkdiwse
*för övrigt samma kollega som smittat mig med sin förkylning.
**hon är lika gammal som jag
**hon är lika gammal som jag
Middagsdags
Nu är barnen hämtade och potatisen står på spisen. Det blir korv med mos, tomatsallad och svärfars egenodlade gurka till middag.
Det är egendomligt tyst för tillfället. Troligtvis står Filuren bakom någon gardin och bajsar.
Filuran spelar Bamsespel på datorn. B är på väg hem och dagen är på väg in i sin slutfas. Middagen brukar var en livlig tillställning i det här huset. Filuren är mycket bestämd och kräsen. Det stora problemet ligger i att han, på två-åringars vis, ena dagen avskyr samma mat han andra dagen älskar. Det är inte lätt att tillfredsställa någon som byter åsikt om vad som är ätligt och inte lika ofta som han byter blöja. Det enda som alltid går hem är ketchup. Jag vet inte vad dietisten skulle säga om en tvååring som slevar i sig ketchup, som om det vore gröt. Troligtvis är det direkt livsfarligt. Oftast funkar det att ersätta ketchupen med tomatsallad. Det borde vara nyttigare.
Nu står han här i köket och skriker efter kaka. Som den medvetna moder jag är, nekar jag vänligt men bestämt. Det får räcka med sockret som finns i ketchupen. Oj, han godtog nejet och sprang iväg för att terrorisera storasyster i stället. Det är bra - inte störa den mamma som bloggar. Hoppsan, nu kokar visst potatisen över. Men jag låter mig inte störas. Jag sitter så bra här, vid min dator, och bloggar......
Det är egendomligt tyst för tillfället. Troligtvis står Filuren bakom någon gardin och bajsar.
Filuran spelar Bamsespel på datorn. B är på väg hem och dagen är på väg in i sin slutfas. Middagen brukar var en livlig tillställning i det här huset. Filuren är mycket bestämd och kräsen. Det stora problemet ligger i att han, på två-åringars vis, ena dagen avskyr samma mat han andra dagen älskar. Det är inte lätt att tillfredsställa någon som byter åsikt om vad som är ätligt och inte lika ofta som han byter blöja. Det enda som alltid går hem är ketchup. Jag vet inte vad dietisten skulle säga om en tvååring som slevar i sig ketchup, som om det vore gröt. Troligtvis är det direkt livsfarligt. Oftast funkar det att ersätta ketchupen med tomatsallad. Det borde vara nyttigare.
Nu står han här i köket och skriker efter kaka. Som den medvetna moder jag är, nekar jag vänligt men bestämt. Det får räcka med sockret som finns i ketchupen. Oj, han godtog nejet och sprang iväg för att terrorisera storasyster i stället. Det är bra - inte störa den mamma som bloggar. Hoppsan, nu kokar visst potatisen över. Men jag låter mig inte störas. Jag sitter så bra här, vid min dator, och bloggar......
Dränerad på energi.
Den här förkylningen har helt sugit musten ur mig. Nu har jag dammsugit halva lägenheten. Sedan tog batterierna i min bärbara cd slut och samtidigt min lust att slutföra projektet. När jag städar vill jag lyssna på bok. Just nu är det Håkan Nessers "Skuggorna och regnet". Jag är lite besviken över att det inte är Håkan Nesser själv som läst in den boken. Jag älskar hans röst! Att lyssna på böcker är den bästa avkopplingen som finns.
B ringde. Polisen har hittat hans stulna bil ca 500 meter från hans jobb. Den är intakt, men låsen till dörren och tändningen är naturligtvis trasiga. Så, från att varit en bil kort, har vi plötsligt en bil för mycket. Tre bilar och en parkeringsplats... Förhoppningsvis kan vi sälja en utav dom snart.
Nu ska jag titta på Oprah.
B ringde. Polisen har hittat hans stulna bil ca 500 meter från hans jobb. Den är intakt, men låsen till dörren och tändningen är naturligtvis trasiga. Så, från att varit en bil kort, har vi plötsligt en bil för mycket. Tre bilar och en parkeringsplats... Förhoppningsvis kan vi sälja en utav dom snart.
Nu ska jag titta på Oprah.
välkommen till husmorsbloggen
Några enkla fakta:
1. Om man, när man har torkat av bord och diskbänk, knölar ihop den blöta disktrasan och klämmer in den bakom kranen surnar den under en natt. Visserligen kanske man sparar lite vatten, eftersom den håller sig härligt fuktig tills det är dags att torka efter frukosten, men vem vill torka sitt matbord med en tygbit som luktar urin?
2. Kläder hoppar inte själva ner i varken lådor, skåp eller tvättkorgar. Det har aldrig hänt och kommer troligen aldrig att hända.
3. Barn behöver mat dagligen. Det borde inte komma som en överraskning för någon förälder att strax innan Bolibompa förväntar sig dom små liven att få något att äta. Det är därför lämpligt med några timmars framförhållning.
4. Att lägga de senaste dagarnas tidningar och reklam i en löst sammanhängande hög på köksbordet är inte detsamma som att städa köket.
5. Att byta toarulle är inte att städa badrummet.
6. Det är inte farligt att ställa in den torkade disken i skåpen. Däremot kan en växande hög med kastruller, plastbunkar och annat i diskstället ramla ner i huvudet på någon utav barnen.
1. Om man, när man har torkat av bord och diskbänk, knölar ihop den blöta disktrasan och klämmer in den bakom kranen surnar den under en natt. Visserligen kanske man sparar lite vatten, eftersom den håller sig härligt fuktig tills det är dags att torka efter frukosten, men vem vill torka sitt matbord med en tygbit som luktar urin?
2. Kläder hoppar inte själva ner i varken lådor, skåp eller tvättkorgar. Det har aldrig hänt och kommer troligen aldrig att hända.
3. Barn behöver mat dagligen. Det borde inte komma som en överraskning för någon förälder att strax innan Bolibompa förväntar sig dom små liven att få något att äta. Det är därför lämpligt med några timmars framförhållning.
4. Att lägga de senaste dagarnas tidningar och reklam i en löst sammanhängande hög på köksbordet är inte detsamma som att städa köket.
5. Att byta toarulle är inte att städa badrummet.
6. Det är inte farligt att ställa in den torkade disken i skåpen. Däremot kan en växande hög med kastruller, plastbunkar och annat i diskstället ramla ner i huvudet på någon utav barnen.
7. Det tar ca 4 dygn för äppelklyftor i en burk att börja mögla.
I dag blir det en del inlägg....
Just i dag har jag all tid i världen att blogga. Jag är hemma med en envis förkylning som inte vill ge med sig. Smittad av en arbetskamrat med bättre arbetsmoral än jag. Hon var minsann på jobbet med rinnande näsa och feberblanka ögon. Borde inte hon betala min karensdag?
Efter en galen vår, som inehöll bland annat sömnstörningar och akutbesök, har jag bestämt mig för att vara hemma när jag är sjuk. Jag ska även tillåta mig att vara hemma när barnen är sjuka. Tidigare har farmor och farfar ryckt in när jag och B känt oss för viktiga för att vara hemma. Det är slut med det nu. Jag har bestämt att mina barn ska lära sig att det är ok att ta hand om sig själv, särskilt när man mår dåligt. Själv har jag fått lära mig att man kan jobba om man kan gå. Jag är visserligen glad att mina föräldrar inpräntat en hög arbetsmoral i mitt, annars ganska lössläppta, sinne men ibland måste man faktiskt sätta sig själv i första rummet.
Jag funderar på att berätta för bästeM att jag har börjat blogga. Det vore ju kul med en läsare i alla fall. Samtidigt är det ju skönt att vara helt anonym. Kanske om jag får henne att lova att inte kommentera bloggen när vi pratar med varandra? Att låta den liksom ligga där vid sidan av? Vi pratar ju oftast flera gånger om dagen och jag har nog ingen lust att behöva stå till svars för och förklara allt jag sitter här och svamlar om. Nu ska jag inte göra det här till något prestigefyllt och ångestladdat. Det här bloggen är för mig och mitt välbefinnande. BästeM vet ju redan allt om mig och skulle säkert bli uttråkad. Å andra sidan är hon ju min störste support och skulle bara säga snälla saker...
Jag ska fundera på saken medans jag viker lite tvätt. Tvätt, tvätt, tvätt. Det finns inget som känns så tröstlöst som att ta hand om en barnfamiljs tvätt. Det blir verkligen aldrig klart. Det finns alltid mer smutstvätt. Det finns alltid ett tiotal strumpor utan partner. Det finns alltid fina tröjor med fula fläckar som inte gick bort. När jag var mammaledigt var fläckborttagning något av en hobby. Jag blötlade, duttade, gnuggade, köpte alla nya produkter för ändamålet, jag blev nästan manisk. Naturligtvis förlorade jag kriget mot bananfläckarna. Det är ett krig som inte går att vinna. Jag lyckades däremot en gång få bort ett 20-tal blåbärsfläckar från Filoras byxor. Då gick jag i veckor och gjorde reklam för ett särskilt fläckborttagningsmedel som jag inte är sponsrad av och därför inte tänker nämna.
Efter en galen vår, som inehöll bland annat sömnstörningar och akutbesök, har jag bestämt mig för att vara hemma när jag är sjuk. Jag ska även tillåta mig att vara hemma när barnen är sjuka. Tidigare har farmor och farfar ryckt in när jag och B känt oss för viktiga för att vara hemma. Det är slut med det nu. Jag har bestämt att mina barn ska lära sig att det är ok att ta hand om sig själv, särskilt när man mår dåligt. Själv har jag fått lära mig att man kan jobba om man kan gå. Jag är visserligen glad att mina föräldrar inpräntat en hög arbetsmoral i mitt, annars ganska lössläppta, sinne men ibland måste man faktiskt sätta sig själv i första rummet.
Jag funderar på att berätta för bästeM att jag har börjat blogga. Det vore ju kul med en läsare i alla fall. Samtidigt är det ju skönt att vara helt anonym. Kanske om jag får henne att lova att inte kommentera bloggen när vi pratar med varandra? Att låta den liksom ligga där vid sidan av? Vi pratar ju oftast flera gånger om dagen och jag har nog ingen lust att behöva stå till svars för och förklara allt jag sitter här och svamlar om. Nu ska jag inte göra det här till något prestigefyllt och ångestladdat. Det här bloggen är för mig och mitt välbefinnande. BästeM vet ju redan allt om mig och skulle säkert bli uttråkad. Å andra sidan är hon ju min störste support och skulle bara säga snälla saker...
Jag ska fundera på saken medans jag viker lite tvätt. Tvätt, tvätt, tvätt. Det finns inget som känns så tröstlöst som att ta hand om en barnfamiljs tvätt. Det blir verkligen aldrig klart. Det finns alltid mer smutstvätt. Det finns alltid ett tiotal strumpor utan partner. Det finns alltid fina tröjor med fula fläckar som inte gick bort. När jag var mammaledigt var fläckborttagning något av en hobby. Jag blötlade, duttade, gnuggade, köpte alla nya produkter för ändamålet, jag blev nästan manisk. Naturligtvis förlorade jag kriget mot bananfläckarna. Det är ett krig som inte går att vinna. Jag lyckades däremot en gång få bort ett 20-tal blåbärsfläckar från Filoras byxor. Då gick jag i veckor och gjorde reklam för ett särskilt fläckborttagningsmedel som jag inte är sponsrad av och därför inte tänker nämna.
Nu märker jag hur jag försöker förhala vikandet av tvätten. Det är nog en funktion som den här bloggen kan fylla. En sak som jag kan ägna mig åt istället för alla måsten. Som om jag inte hade ett gäng sådana redan...
En blogg!
Jaha, då har jag en blogg nu då. Varför, kan man undra. Jag får väl erkänna att de senaste månaderna av flitigt läsande av andras bloggar har gjort mig nyfiken och sugen på att testa.
Jag, som aldrig har lyckats fylla en enda dagbok i hela mitt liv. Jag har däremot köpt en massa dagböcker. Jag älskar att köpa nya, fina skrivböcker. Samtidigt måste även en ny penna inhandlas. Sedan skriver jag i några dagar, innan boken blir liggande i en låda och pennan hamnar bakom någon byrå. Vi får väl hoppas att inte laptopen går samma öde till mötes.
Vad denna blogg ska komma att handla om, har jag ingen aning. Mitt liv som deltidsarbetande småbarnsmorsa, kanske. Inte särskilt orginellt, men jag räknar väl inte heller med att nå ut till någon större publik.
Nu ska jag kolla runt lite här, och se om jag blir klok på de olika funktionerna.
Jag, som aldrig har lyckats fylla en enda dagbok i hela mitt liv. Jag har däremot köpt en massa dagböcker. Jag älskar att köpa nya, fina skrivböcker. Samtidigt måste även en ny penna inhandlas. Sedan skriver jag i några dagar, innan boken blir liggande i en låda och pennan hamnar bakom någon byrå. Vi får väl hoppas att inte laptopen går samma öde till mötes.
Vad denna blogg ska komma att handla om, har jag ingen aning. Mitt liv som deltidsarbetande småbarnsmorsa, kanske. Inte särskilt orginellt, men jag räknar väl inte heller med att nå ut till någon större publik.
Nu ska jag kolla runt lite här, och se om jag blir klok på de olika funktionerna.
Första inlägget
Välkommen till min nya blogg!